Genetik är läran om hur biologiska egenskaper ärvs. Människan har länge haft indirekt kunskap om detta, och använt den genom att till exempel avla fram domesticerade djur med egenskaper vi vill ha. Trots det kunde man inte svara på exempelvis varför barn liknade sina föräldrar, men inte var deras exakta kopior. Det skulle dröja ända till mitten av 1800-talet innan man började utröna svaret på den frågan. Då upptäckte Friedrich Miescher en substans som skulle få namnet nukleinsyra, och som är det ämne som DNA är uppbyggt av. Runt samma tid publicerade Gregor Mendel sina upptäckter om ärftlighetsprinciperna, som gick ut på slumpmässiga kombinationer av arvsanlag i avkommor. Det var dock inte förrän i början av 1900-talet som Mendels arbete verkligen uppmärksammades, och framemot mitten av 1900-talet började man genomföra forskning kring DNA-molekylen. Ett stort genombrott kom då Francis Crick och James Watson upptäckte DNA-molekylens struktur, med hjälp av Rosalind Franklins forskning kring röntgendiffraktion.
Vetenskapsmännen visste dock fortfarande inte på vilket sätt DNA påverkade de övriga cellerna i kroppen. Detta blev forskningens mål under de följande åren, och man upptäckte sedermera att DNA styr kroppens proteinproduktion. Detta sker genom att en RNA-sträng skapas utifrån mallen som DNA-molekylerna utgör. Även RNA är uppbyggt av nukleinsyra, och nukleotidsekvensen i RNA-strängen fungerar i sin tur som mall när kroppen skapar strängar av aminosyror i protein. Tillsammans kallas detta för den genetiska koden. Vi vet idag att den styr vårt utseende och förekomsten av ärftliga sjukdomar, men det finns fortfarande frågor kring hur mycket av vårt beteende och våra egenskaper som är biologiskt nedärvt.
Idag behöver vi dock inte nöja oss med det utseende våra gener försett oss med. Vetenskapen har nått så långt att vi genom plastikkirurgi kan förändra vårt utseende utefter hur vi själva vill se ut. Här kan du exempelvis få en näsplastik i Stockholm genomförd av en professionell aktör och på så sätt förändra den näsa man fått genom sina gener.
Det är idag också lätt att ta reda på vilka genetiska anlag man har. Det går helt enkelt att beställa ett DNA-test via internet, och på så sätt få reda på eventuella ärftliga sjukdomar man bär på. Forskningen fortsätter att göra framsteg, och kanske får vi en dag svar på de frågor vi ännu har idag.