Evolutionen

Evolutionen är den process genom vilken organismer förändras och utvecklas. Den förklarar hur det kan finnas en sådan stor variation av olika arter och organismer i naturen idag, trots att alla härstammar från samma ursprung.

Den kanske mest kända drivkraften bakom evolutionen är det naturliga urvalet. Teorin om det naturliga urvalet formulerades av Charles Darwin på 1800-talet. Han såg under en lång resa med ett skepp hur livet på olika platser anpassat sig efter sin omgivning, och insåg att denna anpassning skedde genom att de individer i en befolkning, eller djur i en flock, som var bäst anpassade efter sin omgivning var de som överlevde i högst grad och kunde föra sina gener vidare till nästa generation. I och med detta myntade han uttrycket ”survival of the fittest”, det vill säga den bäst anpassade överlever.

En annan drivkraft bakom evolutionen är mutationer. En mutation är en förändring i arvsmassan. Det är bara genom mutationer som en ny art kan uppkomma.

Evolutionsbiologi är det forskningsområde som studerar evolutionen. Det går att studera evolutionsbiologi på ett flertal lärosäten i Sverige. Ett är Linnéuniversitetet, vid Institutionen för biologi och miljö. Där påpekar de att vi, för att kunna bevara och skydda mångfalden vi har idag, måste förstå arternas ursprung och hur mångfalden har uppstått.  Det går också att studera evolutionsbiologi vid Uppsala universitet, på EBC, Evolutionsbiologiskt centrum. Där bedrivs forskning på alla nivåer av evolutionen, från molekylnivån till arternas sociala beteenden och hur organismerna förhåller sig släktskapsmässigt.

Forskare upptäcker ständigt ny information om evolutionen och formulerar nya teorier utifrån denna. För några år sedan presenterade flera forskare en teori om att kostförändringar låg bakom vår utveckling till homo sapiens, det vill säga till människor med abstrakt tänkande, stora hjärnor och socialt beteende. Man tror att en mer proteinrik diet gav människorna den energi som behövdes för att försörja de större hjärnorna, och att tillagning av maten gjorde energin lättare att ta upp för våra kroppar. Man tror också att den förändringen ligger bakom den fysiska förändringen i vårt matsmältningssystem, som att tänder och käkar krympte, liksom mag-tarmkanalen.

Andra evolutionsforskare menar att just denna förändring av vårt matsmältningssystem ligger bakom många av de folkhälsoproblem som finns idag, som hjärt- kärlsjukdomar, diabetes, högt blodtryck och cancer. Mer specifikt menar de att maten vi äter idag är artfrämmande för människan, eftersom vi fortfarande har samma matsmältningssystem som för 30 miljoner år sedan, men radikalt har förändrat vår kost sedan dess.

Liksom inom andra forskningsgrenar kommer nya upptäckter ständigt att göras inom evolutionsbiologin, och nya teorier kommer att formuleras. Den som är bäst anpassad och överlever får se vad vi kommer att veta om vårt ursprung i framtiden.