När en kvinna blir gravid påbörjas en biologisk process som kallas embryogenes, som startar med att ett ägg befruktas av sperma, och avslutas när fostret föds. Innan embryogenesen kan börja måste alltså kvinnan på något sätt befruktas. Detta sker vanligast genom samlag. Människan är förutom delfinerna det enda däggdjuret som har samlag även av andra anledningar än att producera barn, det vill säga bara för att vi njuter av det. Detta blir tydligt när man beaktar det stora utbudet av sexleksaker som finns tillgängliga, vars syfte inte är befruktning utan njutning. Det finns dock idag även en mängd alternativa metoder för att befrukta ett ägg, till exempel insemination och in vitro-fertilisering.
Efter befruktningen kan själva fosterutvecklingen delas in i tre faser: preembryoperioden, embryoperioden och fetalperioden eller fosterperioden. Under den första fasen efter befruktningen sker ett flertal celldelningar. Den befruktade cellen (som kallas zygot), celldelas för första gången ungefär 24 eller 30 timmar efter befruktningen genom en process som kallas mitos. Celldelningarna fortsätter samtidigt som äggcellen med hjälp av flimmerhår och muskler transporteras till livmodern. Den kommer fram mellan 3 och 4 dagar efter befruktningen, och cellen har då blivit en cellklump som kallas morula. Mellan 4 och 5 dagar efter befruktningen utvecklas morulan till en blastocyst, som är 0,2 millimeter stor och har en hålighet i sig. De yttre cellerna av blastocysten kallas tofoblaster, och dessa bildar senare moderkakan och fosterhinnan. De inre cellerna kallas embryoblaster, och det är dessa som utvecklas till ett embryo.
Blastocysten växer fast vid livmoderns vägg, och börjar formas till en rund skiva. Mellan lagren i skivorna bildas ett tillväxtcenter, och från detta bildas en sträng av celler. Denna sträng är embryots blivande ryggrad. Sakta börjar embryots kroppdelar växa ut från de olika lagren som små knoppar och bilda armar, ben, revben och senare fingrar, tår och andra detaljer. Embryot brukar göra sina första rörelser runt graviditetens sjunde vecka, och i och med att den går in i den åttonde veckan påbörjas också den tredje fasen, fosterperioden. Under denna period växer fostret sakta och utvecklar allt fler av sina funktioner. Från den artonde veckan i graviditeten kan kvinnan börja känna fostrets rörelser. Fostret föds vanligtvis mellan vecka 37 och 42, och i och med det är fosterutvecklingen klar och en ny människa har kommit till världen.